RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är Tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande.Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning.De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem..

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en Tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning går till då tillverkande företag respektive tjänsteföretag ansöker om lån.Syftet med studien är att beskriva vilka komponenter och informationskällor som bankerna lägger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjänsteföretag avseende långfristiga lån, samt att uppnå en djupare förståelse för om det finns någon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag..

Kraven på flexibilitet och kvalitet ökar inom tillverkningsindustrin. I den värdekedja som parterna samverkar i måste underleverantörerna ständigt förbättra sina interna och externa processer för att skapa lösningar som möter kundernas behov. Flexibilitet och enkelhet är ledord och för detta krävs att nya affärsmodeller och strategier utvecklas. I den här studien undersöks hur uthyrningsmodeller för Tillverkande industri kan se ut och ifall de kan vara ett sätt att skapa tätare kundrelationer och nya affärsmöjligheter. I studiernas första skede identifierades att det för tillfället inte fanns aktiva uthyrningsmodeller som var anpassade för tillverkningsindustrin.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning.

I en allt mer globaliserad värld ställs högre krav på företagens effektivitet och flexibilitet, detta har bland annat medfört stora satsningar på produktionsutveckling, vilket till slut föranlett lean production. På grund av att de traditionella styrsystemen inte anses vara användbara för företag som arbetar med lean production utvecklades lean accounting, som är ett relativt nytt koncept som anses ha utvecklats för att ta hänsyn till lean productions påverkan på hela verksamheten. Däremot kan företag inte anta att det enbart handlar om att hitta ett koncept och för att därefter tillämpa konceptet. Denna studie syftar därför till att beskriva hur ledningsgruppen i tillverkande SMF mottar lean accounting och att beskriva det första steget i utformningsprocessen hos tillverkande SMF. Detta har genomförts genom observationer med hög närvaro och även sintervjuer med en ledningsgrupps medlemmar på ett tillverkande SMF.

Redovisningens utgångspunkt är användarnas informationsbehov samt att det finns ett kvalitetskrav på redovisningens egenskaper. Företagens värdering av tillgångar bör vara objektiv, kunna styrkas och vara förenlig med principerna för en rättvisande bild. Varulagret är en av de viktigaste posterna i företagens balansräkningar och för tillverkande företag består oftast varulagret till stor del av råvarulagret. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse lagar, rekommendationer och principer har vid värderingen av råvarulagret i ett tillverkande företag. Vi vill även identifiera och förklara troliga bedömningsproblem som kan uppkomma för att ge en rättvisande bild, vid värdering av råvarulager.

Turism är ett växande fenomen där beslutsfattare idag ser turism som en självklar industri värd att satsa på. Genom globaliseringen har det skett en ökad efterfrågan till exempelvis glesbygden där människor söker kontraster till det stressiga stadslivet. Dock präglas glest befolkade områden vanligtvis av en existerande dominerande industri som bidrar till exempelvis ekonomisk tillväxt. Detta resulterar i att motiv till utvecklandet av turism skiljer sig från de traditionella motiven där turism bland annat kan vara en ?ekonomisk räddning?.

Denna rapport presenterar arbetet med att definiera och identifiera parametrar i form av kundvärden på svensk industri som är av vikt vid funktionsförsäljning av produktion. Arbetet är utfört i forskningsprojektet Factory-in-a-Box #4 som inriktar sig på att påvisa lönsamhetsmöjligheterna med funktionsförsäljning av tjänsten ?producera?. Industriell samarbetspartner för Factory-in-a-Box #4 är FlexLink Systems AB. En Factory- in-a-Box #4 är en mobil och flexibel produktionsenhet som snabbt ska kunna ställas om genom olika faser i sin livscykel.

Syftet är att kartlägga användningen, nyttan och framtida användningen av ekonomistyrningsverktyg i de största tillverkningsföretagen i Sverige, jämföra resultaten med en tidigare studie av Chenhall och Langfield-Smith samt att undersöka samband mellan företagsspecifika variabler och val av ekonomistyrningsverktyg. En Internetbaserad enkät skickades ut till de 200 största tillverkande företagen i Sverige. Enkätstrukturen var utformad för att efterlikna studien av Chenhall och Langfield-Smith på australiensiska tillverkande företag. Följande slutsatser kan dras: 1) Traditionella ekonomistyrningstekniker anses ha en fortsatt hög spridning och framtida användning. 2) Adapteringen av nya ekonomistyrningstekniker går framåt.

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjälp av affärssystem, vilka är komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affärssystem kan påverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförändringar som sker vid ett affärssystemsinförande och vilka förändringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affärssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan på materialflödet.

Elektronisk handel är en av de starkaste trenderna inom IT-området just nu. För företag som är snabba på att tillgodogöra sig och bemästra tekniken öppnas nya dörrar mot nya marknader. Det är viktigt att företagen förstår att elektronisk handel inte bara är datorer, programvaror och nätverk utan att det handlar mer om affärs- och organisationsutveckling.Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel mellan företag, business-to-business.Syftet med denna rapport är att belysa hur långt de medelstora tillverkande företagen i Sverige kommit i processen att införa elektronisk handel.Undersökningen, som bedrevs för att erhålla svar på problemformuleringen, genomfördes med hjälp av intervjuer via telefon och personliga besök samt utskick av enkäter till företag.Resultatet som undersökningen genererat är att intresset för elektronisk handel är väldigt stort inom den utvalda kategorin, svenska medelstora tillverkande företag. Även om det är ett stort antal företag som hittills inte har infört elektronisk handel så var majoriteten av de undersökta företagen intresserade av ett införande..

Fallföretagen har uppmärksammat de flesta risker som teorin behandlar och har även hanterat dessa risker i stor utsträckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlä'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstår vid outsourcing av produktion på det sätt de gör. Dessa är nivå av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget är hos sina leverantörer, geografiskt avstånd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

I mindre tillverkande företag kan det vara svårt att urskilja olika processer i produktionen och bestämma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svårigheter vid prissättning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget.Syftet med uppsatsen är att finna en användarvänlig och resurssnål produktkalkyl för vår uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna.I arbetsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien.I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin täcker även de intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren.Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom ämnet har vi funnit att en sammanvävning av flera olika modeller ger bäst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav på vilken information de önskar kunna utläsa ur kalkylen är av avgörande betydelse för hur en lämplig produktkalkyl utformas..